Hur känner du dig? Ringa in ansiktet

En bild står överst på vart och ett av de sex numrerade korten: en säng, en guldmedalj, en röd pyjamas bredvid månen, ett inslaget paket, ett åskmoln med blixt och en spruta. Under varje bild sitter tre gula ansikten i små vita rutor. Barnet tittar på bilden, föreställer sig att det är där och ringar in det ansikte som visar hur det skulle känna sig – trött vid sängen, glad med medaljen, rädd för åskan. Inget känsloord är tryckt någonstans på sidan; situationen är den enda ledtråden och ansiktena de enda svaren.

Det här är steget där barnet drar en slutsats. På grundsidan är ordet givet och ansiktet ska hittas; här måste känslan räknas ut från en situation, vilket är den form färdigheten har i verkliga livet. Varje korts tre ansikten rymmer det tänkta svaret och två som inte passar, och samma känsla dyker aldrig upp på fler än två kort över sidan, så ett barn kan inte ringa in glad överallt och få rätt. Lärarens fråga är titeln själv, ställd högt vid varje kort. Ett barn som säger rädd vid sprutan och ett som säger ledsen har båda rätt på sitt sätt – det kortet är värt ett samtal.

Ett ark, penna eller krita, sex ringar att rita. Situationerna dras ur en fast samling vardagsföremål – där finns också en ballong, en nallebjörn och en kudde under månen – så sidan fungerar likadant vilka sex som visas. Fortsätt med sidan hur känner jag mig i dag, där situationen är barnets egen morgon, eller gå tillbaka till sidan para ihop ansiktet med ordet om ansiktena i sig fortfarande är osäkra.