Hitta felet på pusselbiten

Sex helt ifyllda pusselbitar ligger på sidan – ett plus, två L-former, en kvadrat på tre gånger tre och två T-former – och var och en av dem innehåller ett enda fel. På bladet här läser plusset 39, 84, 49, 50, 59, och 84 står där 48 hör hemma; kvadraten löper 2, 3, 4, 12, 13, 14, 22, 23, 33, och den sista rutan borde vara 24. En streckad ruta väntar bredvid varje bit. Barnet letar upp talet som inte passar in i hundrarutan, ringar in det och skriver rätt tal i rutan. Det finns inga felfria bitar; varje bit har exakt ett fel.

Att kontrollera är något annat än att fylla i. På grundsidan skapar barnet tal; här ska det läsa sex som redan står där och avgöra vilket som bryter mönstret, vilket betyder att pröva varje ruta mot sina grannar – är det här 1 mer än rutan till vänster, är det 10 mer än rutan ovanför. Felen är de som barn faktiskt gör: siffror som bytt plats, ett tiotal skrivet där ett ental hör hemma, en kolumn överhoppad. Eftersom resten av biten är rätt går den felaktiga rutan att bevisa utifrån rutorna runt omkring, och ett barn som ringar in fel ruta kan få se varför.

Ett ark, sex ringar och sex rättelser. Det här är felsökningssidan i serien hundrarutans pusselbitar och den att ge efter grundsidan fyll i talen, när barnen gör förflyttningarna säkert och behöver börja kontrollera dem. Sidan var passar pusselbiten använder samma slags ifyllda bitar men frågar efter deras plats i en tom hundraruta.