Läs kalendern – en vecka senare och dagarna mellan bilderna

Två av de fem frågorna på det här bladet handlar om avstånd i tid, och det är det som skiljer sidan från de andra kalenderbladen. Överst ligger kalendern med en hel månad, veckan från måndag och tre små bilder utplacerade på olika datum. Under den står fem frågor med varsin svarsruta: en veckodag, ett antal, ett datum där en bild sitter, vilket datum det är exakt en vecka efter ett givet datum, och hur många dagar det är från den ena bilden fram till den andra.

En vecka senare är kalenderns viktigaste upptäckt. Sju dagar fram är samma kolumn en rad ner, och barnet i årskurs 2 som ser det behöver aldrig räkna sju gånger igen. Frågan om avståndet mellan de två bilderna kräver däremot det motsatta: två datum ska hittas var för sig och skillnaden mellan dem beräknas, ibland över en veckogräns. Tillsammans gör de två frågorna att kalendern används som en tidslinje och inte bara som en uppslagstabell. Läraren ser i svaren om barnet räknar dagen det utgår från som en dag, ett fel som ger ett dygn för mycket, och om det använder rutmönstret eller pekar sig fram. Att beskriva och beräkna tid med hjälp av kalender hör till mätning av tid i Lgr22 för årskurs 1 till 3.

Skriv ut bladet gratis som PDF. Varje utskrift ger en ny månad, så vecko- och datumfrågorna får nya svar men samma form. Det här är den svåraste av kalendersidorna och passar efter grundbladet. Under ligger läs kalendern med fyra frågor och läs kalendern med veckans dagar, båda med stora rutor och kortare frågor. Den som vill träna rader och kolumner i ett annat sammanhang hittar det i koordinater i rutnät.