Vilka delar av växten äter vi?

Sidan har åtta kort, två i bredd. På varje kort sitter en färgbild av en matvara och bredvid den tre knappar med en liten symbol och ett ord för en växtdel: rot, stjälk, blad, blomma, frukt eller frö. Matvarorna på det här bladet är en stjälk selleri, en rödbeta eller rädisa, en majskolv, ett salladshuvud, en morot, en aubergine, en blomkål och ett spenatblad. Barnet tittar på varje matvara och ringar in den del av växten som vi äter.

Bladet kopplar ihop två saker barnet redan vet på var sitt håll: vad växtens delar heter och vad som ligger på tallriken. Moroten och rödbetan är rötter, sellerin är en stjälk, sallad och spenat är blad, blomkålen är faktiskt en blomma, auberginen är en frukt och majskornen är frön. Blomkålen och auberginen brukar väcka mest förvåning, och det är precis de korten som ger bäst samtal. Att auberginen räknas som frukt beror på att den bär fröna. Lgr22 lyfter i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 växter och hur människor använder dem. Symbolerna vid orden hjälper den som ännu läser långsamt.

Sidan passar i åk 2, efter grundsidan om växtens delar. Den blir tydligast utskriven i färg eftersom matvarorna är fotoliknande bilder. Ta gärna med riktiga grönsaker och låt barnen sortera dem på bänken innan de gör bladet. Majskolven kan väcka frågor, eftersom kornen också räknas som frukter av botaniker; på bladet är frö det enda alternativ som passar. Nästa steg är sidan om vad växtens delar gör.