Blommans delar

Mitt på sidan står en stor genomskärning av en blomma med kronblad, ståndare med mörka knappar, en pistill i mitten, gröna foderblad under och en stjälk. Fyra orange lappar pekar på delarna, och i en liten ruta vid sidan visas växten med stjälk och blad så att barnet ser var blomman sitter. Överst står en ordruta med fem ord: foderblad, ståndare, rot, kronblad och pistill. Längst ner finns fyra numrerade skrivrader. Barnet skriver namnet på varje numrerad del på dess rad och stryker det ord i rutan som inte är en del av en blomma.

Blommans inre delar är ett steg upp från växtens delar. Kronblad och foderblad går att se med blotta ögat, men ståndare och pistill kräver att barnet vet att blomman har delar för att bilda frön. Lapparna pekar på ett foderblad, en ståndare, pistillen och ett kronblad. Roten är det ord som ska strykas, eftersom den sitter i jorden och inte i blomman. Stjälken syns på bilden men har ingen lapp. Innehållet ligger i överkant för lågstadiet: Lgr22 nämner växters livscykler redan i årskurs 1–3, men blommans delar med pistill och ståndare tas i många svenska skolor upp först i åk 3 eller åk 4.

Sidan passar i slutet av åk 3 eller som utmaning för den som redan kan växtens delar. Ta gärna in en riktig blomma, till exempel en tulpan, och låt barnen plocka isär den med pincett innan de skriver. Bladet fungerar i svartvitt. Det är den mest avancerade sidan i serien om växtens delar; börja med grundsidan i åk 1 och sidan om vad delarna gör i åk 2.