Veckans ljud – två bokstäver som bildar ett ljud

Två bokstäver som tillsammans är ett ljud tar den enskilda bokstavens plats på den här sidan för årskurs 1. Bladet som visas är ng: ett kort högst upp till vänster skriver Ng på skrivlinjer, två spårrader bär Ng och ng som hel förebild följd av streckade kopior med startprickar, och under dem ligger åtta bildkort – en gardin, en kringla, en pudding, en grind, en geting, ett flygplan, ett par solglasögon och ett finger. Barnet ringar in de fyra där ng-ljudet hörs någonstans i ordet: kringla, pudding, geting och finger. Två skrivrader längst ner, med Ng och ng i början, är till för att skriva ljudet utan hjälp.

De fyra bilder som inte ska ringas in är poängen med sidan. Varje sådant ord innehåller ett n eller ett g någonstans – gardin, grind, flygplan, solglasögon – utan att någonsin innehålla ng-ljudet, så ett barn som ringar in allt med ett n i avslöjas, och ett barn som lyssnar efter det enda sammansmälta ljudet gör det inte. Ljudet kan sitta mitt i ordet eller sist, vilket är skälet till att finger och geting står bredvid pudding och kringla. Den svenska uppsättningen omfattar ng, ll och tt, var och en på sitt eget blad: ng-ljudet som saknar egen bokstav, och dubbelteckningen ll och tt som barnet möter i sina första skrivna ord. Det är den sortens koppling mellan ljud och bokstav som Lgr22 beskriver för de första skolåren.

Skriv ut den när bladen med enskilda bokstäver är rutin och klassen möter ljud som stavas med två tecken; uppställningen är identisk med grundbladet veckans bokstav, så barnet vet redan vad som ska göras. Sidan ställer ingen fråga om bokstavsnamn, bara om ljudet, och passar ihop med ljudrutorna, där en bred ruta rymmer samma två bokstäver. Alla tre ljudbladen i familjen skrivs ut på ett stående A4.