Räkna med pengar – hur mycket får jag tillbaka?

Hela bladet handlar om växel. På hyllan står fem djur med prislappar i kronor, och de två korten under har samma form: ett barn köper en vara och betalar med mynt som är ritade mitt i meningen, ett, två eller tre tiokronorsmynt med värdet skrivet på. Frågan är hur mycket barnet får tillbaka. Under varje kort finns ett stort prickfält och en svarsruta med kr efter. Bara två uppgifter på sidan, och båda får gott om plats.

Växel är två räkningar i följd och det är därför den är svår. Först ska mynten läggas ihop till en betalning, sedan ska varans pris dras ifrån. Att mynten är ritade och inte skrivna som ett tal är avsiktligt: barnet i årskurs 2 måste själv se att tre tior blir trettio kronor innan subtraktionen kan börja. Svenska mynt gör det överkomligt, eftersom betalningen består av likadana tiokronorsmynt och alltså alltid blir ett jämnt tiotal. Det vanligaste felet är att svara med betalningen eller med priset i stället för med skillnaden, alltså rätt räknat men fel fråga besvarad. Läraren ser i prickfältet vilken av de två räkningarna som brast. Subtraktion i vardagliga situationer och räkning med pengar hör till Lgr22 för årskurs 1 till 3.

Skriv ut bladet gratis som PDF och lägg gärna riktiga mynt på bordet första gången, så att betalningen kan byggas innan den räknas. Att bara två uppgifter får plats är avsiktligt: växel tar tid, och båda korten har därför ett stort prickfält. Behöver barnet träna additionen först finns lägg ihop priserna och tre saker i korgen. Grundbladet har växel som en av tre uppgifter, och bladet med fyra frågor ställer växelfrågan bredvid de andra tre frågetyperna.