Två meningar sitter ihop – punkt eller frågetecken?

Här är både gränsen och tecknet öppna. Tre vita rutor innehåller varsitt par av ihopskrivna meningar om frukter, skrivna helt med små bokstäver och utan tecken någonstans. Under varje ruta ligger två skrivrader med hjälplinjer, och till vänster en liten fruktbild. Checklistan överst visar tre märken, och skiljeteckensmärket bär både punkt och frågetecken. Minst en av meningarna på bladet är en fråga – men inte nödvändigtvis en på varje rad, så varje par måste läsas för sig.

Det som gör sidan svår är att de två besluten hänger ihop. Var meningen slutar avgör vilka ord som hör till den, och vilka ord som hör till den avgör om det är en fråga eller ett påstående. Ett barn i årskurs 2 som delar på fel ställe får därför ofta fel tecken också, och det syns tydligt vid rättningen. Ordföljden är den enda ledtråden som finns kvar: frågan börjar med verbet eller med ett frågeord, påståendet har verbet på andra plats. Att bladet inte lovar en fråga på varje rad är viktigt – barnet kan inte sätta ett frågetecken av vana utan måste avgöra varje mening för sig. Skrivregler, meningsbyggnad och skiljetecken hör till det centrala innehållet i Lgr22 för årskurs 1 till 3.

Skriv ut bladet gratis som PDF och ta den här sidan efter bladet där alla ihopskrivna meningar slutar med punkt – då är gränsen redan övad och bara tecknet är nytt. Läs gärna varje färdig mening högt till slut: en fråga som läses som ett påstående hörs direkt. De övriga bladen i familjen har en mening i taget, från tre korta utan namn upp till fem med namn och blandade tecken.