Räkna med pengar – handla frukter i kronor

Överst på bladet står en butikshylla med fem frukter – fikon, päron, mango, papaya, lime – och en prislapp under varje: 8 kr, 16 kr, 6 kr, 4 kr, 10 kr. Under hyllan kommer tre uppgifter, alla med små fruktbilder inne i texten. Alma köper päron och fikon – hur mycket ska Alma betala. Alma betalar för papaya med ett tiokronorsmynt – hur mycket får Alma tillbaka i växel. Oscar har 16 kr – kan Oscar köpa lime och fikon, ringa in ja eller nej och skriv summan. Barnet i årskurs 2 letar upp frukten på hyllan, läser priset, räknar i prickfältet och skriver svaret i rutan med kr efter.

Pengar är den vardagligaste tillämpningen av addition och subtraktion, och det här bladet håller isär de tre frågor som en butik ställer: vad kostar det tillsammans, vad får jag tillbaka och räcker det. Varje uppgift kräver att barnet först hämtar rätt tal från hyllan – priserna står inte i uppgiften – och sedan väljer räknesätt. Att den tredje uppgiften ber om både ett ja eller nej och en summa hindrar gissning: 10 plus 8 är 18, och 18 är mer än 16, alltså nej. Prickfältet bredvid varje svar är till för uträkningen, så att läraren kan se hur barnet tänkte och inte bara vad det svarade. Namnen upprepas i varje mening i stället för att bytas mot pronomen, så att det aldrig är oklart vem som betalar. Pengar och räkning med kronor hör till det vardagsnära innehåll Lgr22 anger för årskurs 1 till 3.

Skriv ut bladet gratis som PDF. Den lättaste nivån har fyra varor på hyllan och två uppgifter – räkna ihop och räcker pengarna; den här nivån har fem varor och tre uppgifter, med växel från 10 eller 20 kronor; den svåraste nivån har sex varor och fyra uppgifter, där tre varor ska summeras och en ny fråga tillkommer: hur mycket dyrare är den ena frukten än den andra. Den som vill träna själva additionerna utan pengar hittar dem i talpyramider, och räknehändelser med multiplikation och division väntar i årskurs 3.