Årskurs 2 · Matematik · Arbetsområde

Rutnät, programmering och skala

4 lektionercirka 2 veckor

Arbetsområdet avslutas med tre dagar till: en dag för repetition, din egen avstämning av arbetsområdet och en dag för att följa upp vad den visade.

Arbetsområde 6 av 7 i ”Matematik åk 2: planering för 29 veckor”

Det här ingår i arbetsområdet

4 lektioner i undervisningsordning, var och en med mål och lärarkommentar
18 arbetsblad att skriva ut, med ett lättare och ett svårare blad där det finns
1 verktyg att visa på storskärm
3 avstämningsblad att samla in

Hela arbetsområdet i en fil

Skriv ut alla arbetsblad i arbetsområdet på en gång, med lärarhandledningen först. Handledningen har en sida per lektion: målet, bladen att dela ut och lärarkommentaren.

Bara lärarhandledningen (PDF)

Arbetsområdet som fil, lärarhandledningen och sparade arbetsblad ingår i abonnemanget Lärare.

Din PDF sätts ihop i webbläsaren, så den innehåller alltid den senaste versionen av varje arbetsblad.

Lektioner

Lektion 1

Hitta rutan i rutnätet

Eleverna hittar en ruta med hjälp av bokstav och siffra, till exempel B2, målar den och skriver koden för en ruta.

2 dagar

Dag 1Genomgång: Öva på papper (Grundblad)
Dag 2Öva och stäm av: Öva på papper (Lättare blad, Svårare blad) · Avstämningsblad

Lektion 2

Programmera med pilar i rutnät

Eleverna följer ett program med pilar och antal rutor i ett rutnät, förutsäger var figuren hamnar och skriver själva programmet för en ritad väg.

Centralt innehållLgr22Algebra

3 dagar

Dag 1Genomgång: Skalbaggens räls · Öva på papper (Grundblad)
Dag 2Öva och stäm av: Öva på papper (Lättare blad, Svårare blad) · Avstämningsblad
Dag 3Följ upp: Utgå från avstämningsbladen: de elever som inte är säkra än arbetar en gång till med verktyget på storskärmen och ett nytt arbetsblad från ”Gör fler”; de andra får ett svårare blad.

Inledning och genomgång

Öppna Skalbaggens räls på storskärmen.

Öva på papper

Skattjakt: följ stegen
Grundblad Lättare blad Svårare blad
Beskriv vägen
Grundblad Lättare blad Svårare blad

Avstämningsblad

Ett arbetsblad till, ”Skattjakt: följ stegen”, att samla in i slutet av lektionen.

Gör fler

Gör fler arbetsblad av samma slag med verktyget ”Kartor och koordinater”.

Lärarkommentar

Vanliga fel: Eleverna räknar rutan de står på som första steget och hamnar en ruta för kort. När de skriver ett program för en ritad väg börjar några vid fel bild och får alla pilar bakvända, eller skriver hela vägen som ett enda steg fast den svänger.
Så kan du säga: Lägg tre kort på Skalbaggens räls och fråga innan du kör: ”Var stannar skalbaggen? Peka.” Kör sedan programmet. Säg vid bladet: ”Ett program är steg i en bestämd ordning. Sätt fingret på flaggan. Läs första steget, till exempel: 2 rutor nedåt. Räkna hoppen, inte rutan du står på.” När eleverna beskriver en väg: ”Varje gång vägen svänger börjar ett nytt steg.” Visa var vägen börjar: vid bilden utan pilspets. Pilspetsen pekar på målet.
Det här tittar du efter: Låt eleverna peka ut var de tror att figuren hamnar innan de följer stegen. På bladet Beskriv vägen ringar eleven in riktningen och skriver antalet rutor för varje rak del av vägen. En väg som svänger två gånger har tre delar, alltså tre steg. Eleverna känner igen bladen från åk 1. Det nya är att de först förutsäger var de hamnar och sedan skriver ett eget program: låt varje elev rita en egen väg på baksidan och skriva programmet med pilar och antal rutor åt en kamrat. Det lättare bladet har ett mindre rutnät och två steg. Det svårare bladet har inga pilar: där står stegen som väderstreck (norrut, söderut, västerut, österut) och eleven läser av en kompassros. På rälsen betyder korten framåt, bakåt och sväng; säg det, annars blandar eleverna ihop de två sätten.

Lektion 3

Hitta felet i programmet

Eleverna testar ett program med pilar i ett rutnät, hittar den pil som är fel och rättar programmet så att vägen slutar på stjärnan.

Centralt innehållLgr22Algebra

2 dagar

Dag 1Genomgång: Skalbaggens räls · Öva på papper (Grundblad)
Dag 2Öva och stäm av: Öva på papper (Lättare blad, Svårare blad) · Avstämningsblad

Inledning och genomgång

Öppna Skalbaggens räls på storskärmen.

Öva på papper

Hitta felet i programmet
Grundblad Lättare blad Svårare blad

Avstämningsblad

Ett arbetsblad till, ”Hitta felet i programmet”, att samla in i slutet av lektionen.

Lärarkommentar

Vanliga fel: Eleverna ser att vägen inte når stjärnan och byter den sista pilen utan att följa programmet steg för steg. Andra ritar den väg de själva vill gå i stället för den väg som pilarna ger, och hittar då inget fel.
Så kan du säga: Säg: ”Programmet har ett fel. Vi ska felsöka det. En dator gör precis det som står, också när det är fel. Följ pilarna med pennan från flaggan, en ruta för varje pil.” Fråga när vägen är ritad: ”Var hamnade du? Vilken pil skickar dig åt fel håll?” Visa felsökning på Skalbaggens räls: byt ett kort mitt i programmet och kör igen, så syns den gamla vägen kvar som en skugga. Påminn om att skalbaggens kort är framåt, bakåt och sväng.
Det här tittar du efter: Kontrollera att eleven ritar vägen i rutnätet innan något ringas in. Varje uppgift har bara en lösning: byter eleven rätt pil till rätt håll slutar vägen på stjärnan. Be eleven pröva sin lösning genom att följa det rättade programmet en gång till. Det lättare bladet har fyra pilar i ett mindre rutnät, det svårare sju pilar.

Lektion 4

Förstora i rutnät: dubbelt så stort

Eleverna ritar av en bild ruta för ruta och förstorar sedan en bild så att varje ruta blir två rutor bred och två rutor hög, och jämför den nya bilden med den första.

Centralt innehållLgr22Geometri
Centralt innehållLgr22Samband och förändring

2 dagar

Dag 1Genomgång: Öva på papper (Grundblad)
Dag 2Öva: Öva på papper (Lättare blad)

Öva på papper

Rita av i ett större rutnät
Grundblad
Rita dubbelt så stort
Grundblad Lättare blad

Gör fler

Gör fler arbetsblad av samma slag med verktyget ”Symmetri och avritning i rutnät”.

Lärarkommentar

Vanliga fel: Eleverna gör bilden dubbelt så bred men inte dubbelt så hög, så att den blir utdragen. Andra färglägger två rutor för varje ruta i stället för fyra, eller tappar bort var i bilden de är.
Så kan du säga: Börja med bladet där bilden ritas av lika stor. De två rutnäten på bladet är lika stora, trots rubriken: ”Hitta rutan med bokstaven och siffran och färglägg samma ruta.” Sedan förstoringen: ”Nu ska bilden bli dubbelt så stor åt båda hållen. En ruta i den lilla bilden blir två rutor bred och två rutor hög: fyra rutor.” Fråga: ”Hur många rutor bred är den lilla bilden? Hur bred blir den stora då?”
Det här tittar du efter: Se efter om bilden har blivit dubbelt så stor åt båda hållen. Låt eleven arbeta en rad i taget och pricka av raden i den lilla bilden. Det lättare bladet har ett rutnät med lika många rutor som är dubbelt så stora, så där färglägger eleven samma rutor. Jämför till sist: bilden har samma form, men varje sida är dubbelt så lång. Det kallas att förstora i skala 2:1. Vänd på det: den lilla bilden är en förminskning av den stora, hälften så bred och hälften så hög.